Här har vi samlat en del information för dig som är lite intresserad av de mer tekniska aspekterna.

Innehåll:

  • IP-klasser (Petskydd, täthet och vatten)
  • LED och miljön.
  • Ordförklaring.
  • Jämförelsetabell över ljusfärger
  • Watt till lumen
  • Övergången till LED - Allas ansvar
  • Lite att tänka på med ljus

 

IP-klasser (Petskydd, täthet och vatten)
Nedan följer en förklaring på de olika IP-klasserna
Första siffran (skydd mot strömförande delar)

0 Inget skydd
1 Petskydd mot föremål större än 50mm
2 Petskydd mot föremål större än 12mm
3 Petskydd mot föremål större än 2,5mm
4 Petskydd mot föremål större än 1mm
5 Dammskyddad
6 Dammtät 
Andra siffran (skydd mot vatten)
0 Inget skydd
1 Skyddad mot droppande vatten
2 Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än max 15° från normalvinkeln.
3 Skyddad mot strilande vatten. Max vinkel 60°.
4 Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar.
5 Skyddad mot spolande vatten från munstycke.
6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten.
7 Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada.
8 Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten.
Exempel: IP44 är petskyddad mot föremål som överstiger 1mm i diameter och tål strilande vatten från alla vinklar.

LED och miljön.

LED är mycket miljövänlig då den inte innehåller några skadliga ämnen så som bly, kvicksilver eller halogengas, och LED utger ingen ultraviolett strålning som kan skada omgivna material.

Idag går det även att dimra de flesta sorters LED och tack vare de så minskar man energin ännu mer. 90% av ledlampornas energi omvandlas till ljus och endast 10% till värme, och eftersom de inte skapar så mycket värme är de säkrare än vanliga lampor. Tack vare livslängden på LED blir där en stor minskning på att lampor som slängs och återvinns.

Ordförklaring.

Tidigare har man ofta felaktigt mätt ljusstyrkan i Watt, men det blir numer allt mer vedertaget att mäta den riktiga ljusmängden i enheten Lumen som beskriver hur mycket en ljuskälla ger.

Watt (förkortas W) är effekten i form av den energi lampan förbrukar. För att få fram Watt tar man spänningen gånger strömmen.

Candela (förkortas cd) anger intensiteten i ljuskällan på ett visst avstånd inom en begränsad yta. Från denna enhet kan lumen och lux härledas. Den totala ljusstyrkan i ett rum mäts i lux. Tex i kontorsmiljö vill man ha ett riktvärde på ca 500 lux över skrivbordet.

Kelvin (förkortas K) är ett mått på färgtemperaturen och förkortas med K. Ju högre Kelvin, desto kallare blir ljuset. En glödlampa har ca 2500K och en halogenlampa ca 2700K vilket innebär ett varmvitt ljus.

CRI är en förkortning från engelskans Color rendering index. I Sverige kallar vi det för färgåtergivningstal och det mäts i Ra. Det innebär att du ser färger på rätt sätt. Tex om du har en orange tröja på dig så ska du ha ett högt CRI tal för att inte förväxla den med brun färg. Inomhus rekommenderar man lägst CRI 80Ra.
 

Jämförelsetabell över ljusfärger

Ljuskälla   Färgtemperatur (K)
Stearinljus 2 000 K
Glödlampa 2 500 - 3 000 K
Halogenlampa 2 700 - 3 000 K
Lysrör  2 700 - 6 500 K
Solljus mitt på dagen    5 500 K
Molnig himmel 6 500 - 7 000 K
   
Allmän rekommendation är: 
Bostad

Varmvitt ljus (2500-3500K)

Kontor Varmvitt ljus (2500-3500K)
Verkstad/Lager    Kallvitt ljus (4000-6500K)


 

Watt till lumen

Det finns ingen exakt jämförelse då det egentligen är olika saker, men nedan tabell ger en indikation.

Gammal Glödlampa   ca lumen Ungefärlig motsvarighet i LED
15W 120-135lm   1-2W
25W 220-250lm 2-3W
40W 410-470lm 5-7W
60W 700-805lm 7-12W

Övergången till LED - Allas ansvar
Övergången till energisnålare alternativ är nödvändigt inom alla områden för att minska jordens energiåtgång. Den effektivaste ljuskällan är idag LED belysningen. Ur miljösynpunkt sparar den 80-90% av tidigare förbrukning vilket också sparar pengar. Många gånger är inköpet av ett LED alternativ intjänat på mindre än ett år i bara el.

Svenska myndigheternas krav på ljuskällor.

2009: Förbjöds alla matta glödlampor och klara 100W glödlampor. De som finns i lager får säljas.

2010: Förbjöds 75W glödlampor

2011: Förbjöds 60W glödlampor

2012: Förbjöds 15–25W och 40W glödlampor

2013: Blev det skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor

2016: Skärps kraven på halogenlampor

Lite att tänka på med ljus
Belysning har många olika funktioner vilket ställer olika krav på ljuset. Med rätt ljus skapar du rum och atmosfär i ditt hem samt behaglig belysning ute.

I ett rum med ljusa väggar, tak och golv behöver du färre lampor än i ett rum med mörkare inredning eftersom ljusa ytor reflekterar ljus, medan mörka ytor absorberar ljus. Det är något du behöver ta hänsyn till när du ska belysa ett rum.

När du ska köpa nya lampor eller armaturer är det bra att tänka igenom var belysningen ska sitta och vad den ska användas till. Genom att ha en blandning av olika sorts lampor och armaturer kan du få bra ljus och samtidigt spara energi.

När du inreder med belysning bör du först bestämma:
Var ska lampan användas?
Vilken funktion ska den ha?
Behöver den vara försedd med dimmer?
Ska den användas ute och klara stark kyla?
Ska lampan ha ett kallt eller varmt ljus? Det vill säga vilken färgtemperatur, ljusfärg ska lampan ha?
Det behövs olika slags belysning beroende på om du ska lysa upp inne eller ute. En lampa för läsning ställer andra krav än en lampa för stämningsljus. Behovet av ljus ändras också med åldern. Ju äldre man är desto mer ljus behöver man, samtidigt blir ögonen med stigande ålder allt känsligare för bländning.

Här hittar du tips för bra belysning både inne och ute, allmänljus och arbetsljus, men även stämningsljus för till exempel vardagsrum och sovrum.

Allmänljus
Välj lampor med bra ljusflöde så att du kan lysa upp hela rummet för att se bra, till exempel när du ska städa. Ljuset i trappor ska minska risken för att någon snubblar. 

Arbetsrum
LED-lampor eller LED-lysrör ger ett bra arbetsljus vid skrivbordet. Ta gärna tillvara på dagsljuset vid skrivbordet eller där du arbetar vid datorn.

Placera dataskärmen så att blickriktningen är parallell med fönstren och så att det inte blir några störande reflexer i skärmen. En bra arbetslampa ska lysa på papper och tangentbord. Ljuset i rummet ska vara jämnt och inte för starkt, 430- 1000 lm/ 2 500- 4 000 K.
Ett behagligt bakgrundsljus kan man få med en svagare LED-strip på baksidan av skärmen. Speciellt när man sitter i lite mörker med enbart datorn på.

Badrum
LED-lampor eller LED-lysrör ger ett bra allmänljus i badrummet, 430 – 2000 lm/ 2 500 – 3 000 K. LED-Lysrör ger mycket mer ljus än LED-lampor.

För punktbelysning behövs 50-250 lm/ 2 500 – 3 000 K då kan du använda effektiva LED-lampor.

Kök
Köket används till många olika saker och är en viktig samlingspunkt i de flesta hem. Här ska det finnas ett bra arbetsljus, också för att undvika olyckor.

Matlagningsljus
För bra matlagningsljus välj LED-lysrör, eller LED-lister med bra färgåtergivning, ett bra värde ligger mellan 750-1 000 lm/2 700-4 000 K. LED-lister med effekten 14W/m ger mellan 1000lm/m och 1350lm/m beroende på typ och färg.
Ett tips är att sätta en stark LED-stip med dimmer. På så vis kan man få riktigt mycket ljus när man behöver det, men ändå kunna justera ner det till lite mysigare efter behov.

Köksbordet
Ovanför köksbordet, eller matbordet, passar LED-lampor med en styrka av 430-800 lm/ 2 500-3 000 K. Vilket fås av LED-lampor mellan 6-8W.

Läsljus
För bra läsljus kan du välja LED-lampor, 430- 1000 lm/2700 – 4000 K. Här spannet stort efter personligt behov och mostvarar LED-lampor mellan 4-12W.

Sovrummet
I sovrummet är det bra om man har möjlighet att tända en eller flera taklampor med bra ljusspridning så att hela rummet kan lysas upp. 
Vid sängen bör det finnas väl avskärmade läslampor. Det är också viktigt att belysningen återger färger på ett naturligt sätt.

Stämmingsljus
Som stämningsljus kan du välja LED-lampor med styrka mellan 125 – 470 lm/ 2 500 – 3 000 K. Vilket fås av LED-lampor mellan 2-4W. 
Ett sätt att skapa stämning är att dimra ner ljuset med en vanlig dimmer. Många LED-lampor kan dimras.
På lampförpackningen ska det framgå om lampan är dimbar. 
Om inte lampan och dimmern fungerar tillsammans kan du behöva byta dimmer.

Vardagsrummet
I vardagsrummet passar det med ett varmt, mjukt ljus och fler ljuspunkter, som kan tändas och släckas oberoende av varandra, allt efter dina önskemål och behov. Det är bra att kunna anpassa ljuset beroende på om man ska läsa, se på tv eller mysa och umgås.
Här kan du välja LED-lampor, 120-800 lm/2500–3000 K. Du kanske vill lyfta fram en vacker tavla eller något annat föremål genom att belysa det med en spotlight. För punktbelysning passar reflektorlampor, de finns som LED-lampor. Ett tips är att dämpa belysningen i rummet när du tittar på tv eller spelar tv-spel, då upplevs tv-bilden som ljusare.

Oberoende av vilka armaturer du har i ditt hem så finns det energieffektiva lampor som passar. Det som avgör vilka lampor du kan använda i armaturen är främst vilken lampfattning den har, det avgör om lampan ska ha skruvsockel eller stiftsockel till exempel.

Design och känsla
En armatur hjälper till att sprida ljuset från lampan, men det handlar också om design, mode och smak när du väljer en armatur. Alla vill ju ha snygga armaturer och en del armaturer bär på en historia. Armaturen är ofta en inredningsdetalj som ska harmoniera med resten av inredningen och möbleringen i ditt hem. När du köper en ny armatur så fråga gärna efter armaturer speciellt anpassade för effektiva LED-lampor. LED-lampor går bland annat att göra väldigt små, vilket ger helt nya möjligheter att designa nya armaturer.

Tips för armaturer:
Ljuset ska inte blända och lampan ska normalt inte synas när du tittar på armaturen.
En riktbar armatur ska gå att ställa in utan att du bränner fingrarna. LED-lampor ger låg värme per watt och är mycket svalare än äldre lampor.
Det ska vara lätt att byta lampa i armaturen.
Armaturen ska vara märkt med information om tillåten effekt (max antal watt) på lamporna som används i armaturen. Använd aldrig lampor med högre effekt än vad armaturen tillåter. Effekttalet är kopplat till att de gamla glödlamporna blev väldigt varma.
Belysning för barn ska vara fastmonterad och utformad så att barnen inte kan skada sina små fingrar av el eller värme.
Det är mycket farligt att använda armaturer som bara sitter fast med klämmor i närheten av sängen eller andra ställen där det finns material som kan fatta eld eftersom dessa armaturer lätt kan ramla ner.

Utomhusbelysning
En välplanerad och energieffektiv belysning i trädgården och vid entrén och garageuppfarten är både välkomnande och skapar trygghet.
Väggbelysning med LED-lampor på 2-4W brukar vara lagom, medan man också kan ha en LED-strålkastare med rörelsesensor som tänds när man passerar eller kör in med bilen. Beroende på storlek på infarten och hur mycket ljus man vill ha passar det mellan 10W och 50W. Detta motsvarar nästan 10 gånger så mycket som de gamla strålkastarna.
Utomhusbelysningen kring ditt hus och i din trädgård ska vara välkomnande och skapa trygghet. Den ska hjälpa dig att se vägen upp till huset, trappsteg och föremål som kan ligga i din väg. Ljuset ska visa vägen till brevlådan och soptunnan.

Lampor vid sidan av ytterdörren hjälper dig att se vem som ringer på dörren när det är mörkt och att hitta nyckelhålet när du ska låsa upp och gå in. Det är också viktigt var belysningen är placerad, lågt placerad belysning vid trädgårdsgångar och trappor gör det lättare att se var du går.
LED-lampor tänder direkt även när det är mycket kallt. Till skillnad från gamla lågenergi som behövde mycket lång uppvärmningstid.

Tänk på att utomhusbelysningen inte ska blända eller störa grannarna.

Dimmer, timer och detektor
Det finns många olika möjligheter att styra ljuset, på så sätt får du både en flexibel och energieffektiv belysning. 

Det finns olika sätt att styra och reglera ljus. Du kan till exempel koppla en timer till fönsterlampan så att den tänds precis innan du kommer hem, men ta först reda på hur mycket el själva timern drar, den kan nämligen dra lika mycket eller mer än en effektiv LED-lampa. En röresedetektor kan vara bra på platser där man vill att lampan ska tändas varje gång någon passerar, till exempel på garageuppfarten till huset.

Rörelsedetektor (närvarogivare)
Rörelsedetektorer (eller närvarogivare) känner av när någon rör sig i sensorns avkänningsområde. De flesta är lämpade för att känna av stora rörelser i små lokaler eller utomhus. De passar bra i trapphus, hallar, källare, entréer och vid garageuppfarter. Generellt är LED-Lamport mycket lämpliga att ansluta till rörelsedetektorer, detta gäller även LED-lysrör.

Ljussensorer (skymningsreläer)
Till utomhusbelysningen kan du installera ett skymningsrelä som tänder lampan när det börjar skymma och som släcker den när dagsljuset är tillräckligt starkt. Detta gör att utomhusbelysningen inte står på i onödan. 

Kombinerade närvarogivare och ljussensorer
Kombinerade närvarogivare och ljussensorer används där man vill att ljuset ska tändas och släckas automatiskt när någon rör sig genom utrymmet, men där det också finns dagsljus. Det används till exempel vid en garageuppfart eller i ett förrådsutrymme med fönster där man snabbt vill gå in och hämta en sak och där det är lätt att glömma släcka.

Dimmer
Med en dimmer kan du reglera ljuset. Det ska framgå på lampförpackningen om en LED-lampa går att dimra. Resultatet blir inte alltid det samma som när du dimrade en glödlampa, men numera finns det effektiva lampor som ändrar ljusfärg mot rött när de dimras, vilket är det resultat som de flesta förväntar sig. Det är också viktigt att du tar reda på att dimmern klarar låga effekter, annars är det inte säkert att det fungerar även om du köpt en dimbar lampa. Det kan bli så att du behöver byta din dimmer. Du kan ha en dimbarlampa och en fungerade dimmer, men det kan vara så att lampan och dimmern inte fungerar tillsammans.

Anlita behörig elektriker
Tänk på att alla fasta elinstallationer ska utföras av en behörig fackman. 

Framkantsdimmer och bakkantsdimmer
Lite förenklat finns det två varianter av dimrar, så kallad framkantsdimmer och bakkantsdimmer, namnen har de fått beroende på om dimmern kapar den sinusformade strömkurvan i framkant eller bakkant. För LED-lampor är det ofta mer skonsamt om du har en så kallad bakkantsdimmer.

Varför försvann glödlampan?
Glödlampan är snart ett minne blott. Den har lyst upp våra hem sedan slutet av 1800-talet. Det tog dock tid för glödlampan att bli populär. Till en början konkurrerade den med både fotogen- och gaslampor som var betydligt billigare. Glödlampan gav ett bra ljus, det är det ljus som vi vant oss vid och jämför alla andra lampor med. Glödlampan använder dock onödigt mycket energi i förhållande till den mängd ljus den ger.

Därför beslutade EU-länderna gemensamt att stegvis fasa ut glödlampor och annan ineffektiv belysning till förmån för energieffektivare lampor med bra ljus. Detta sker via ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet. Även i andra delar av världen har glödlampor fasats ut för att ge plats för energieffektivare lampor.

Innan utfasningen av glödlampan började svarade belysningen för cirka 20 procent av hushållselen. Hushållselen går till framförallt hemelektronik, vitvaror och lampor.

Av den energi som glödlampan använder blir bara fem procent ljus, resten blir värme. Det finns nya lampor som ger ett bra ljus, och som använder betydligt mindre el.

De glödlampor som fortfarande finns i butik får säljas slut och glödlampor som finns i ditt hem kan du fortsätta att använda tills de slocknat, och då ska du lämna dem till miljöstation för återvinning, de får inte kastas i soporna eller i glasåtervinningen.

När alla glödlampor är borta beräknas det minska elanvändningen i EU med 39 miljarder kilowattimmar och i Sverige med 2 miljarder kilowattimmar per år. Sveriges minskning motsvarar den totala energianvändningen för 100 000 eluppvärmda villor under ett år.

Utfasningen steg för steg
Så här har glödlampan successivt fasats ut, men det handlar inte bara om att få bort ineffektiva lampor utan också om att ställa krav på bra funktion och kvalitet för de effektiva lamporna.

September 2012: Förbud mot klara 40, 25 och 15 watts glödlampor.

September 2011: Förbud mot klara 60 watts glödlampor.

September 2010: Förbud mot klara 75 watts glödlampor.

September 2009: Förbud mot alla matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor. 

Detta har hänt
Sedan 1 september 2013 finns det krav även på LED-lampor och reflektorlampor när det gäller funktion och livslängd. Bland annat måste de precis som andra lampor ha färgåtergivning Ra 80 eller bättre. Samtidigt utökas energimärkningen med ytterligare två A-klasser, A+ och A++, där A++ är effektivast. Detta för att ge plats för LED-lamporna. Även lågenergilampor och halogenlampor får skärpta tekniska krav så som snabbare starttid.